Antal sjukskrivningar på grund av stress har ökat kraftigt de senaste åren i Härryda, visar ny statistik från Försäkringskassan. Framförallt är det kvinnor som drabbas.
– Det har alltid sett ut så. Det beror delvis på att kvinnor i hög utsträckning arbetar inom vård- och omsorg som är en yrkesgrupp med hög sjukfrånvaro på grund av stress, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och fortsätter:
– Sedan utför kvinnor oftare så kallat dubbelarbete. Att man arbetar heltid, eller i alla fall mer än halvtid, samtidigt som man också har ansvar för till exempel hem, barn och äldre släktingar i högre utsträckning.
Oroar sig över stress
Ytterligare en anledning till att kvinnor står för en majoritet av sjukskrivningarna kan vara att de oroar sig i högre grad, vilket en hälsorapport som försäkringsbolaget If publicerat visar.
– Enligt vår undersökning var kvinnor också mer oroliga. Det man främst oroade sig för var för stress, så kallad hjärndimma och privatekonomi, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.
– Att man oroar sig för äldre släktingar, som föräldrar som blir äldre och som man känner ansvar att ta hand om, kan också vara en källa till stress.
Här är nya yrkena som drabbas av stress
Yrken inom vård- och omsorg är överrepresenterade i statistiken över sjukskrivningar, bland annat är undersköterskor en vanligt förekommande grupp bland sjukskrivningarna, enligt Ulrik Lidwall.
– Det är ofta kontaktnära och fysiska arbeten, vilket leder till en annan typ av stress. Det kan även vara fysiska skador och inte bara stressrelaterade sjukskrivningar, vilket är bra att ha i åtanke, säger Ulrik Lidwall.
Generellt så är högutbildade arbetsgrupper mindre drabbade, menar Lidwall, då de har lättare att byta arbetsgivare och påverka sin arbetssituation. Men det senaste åren syns en ökning av stressrelaterad sjukskrivningar i flera nya yrkesgrupper.
– Även läkare är en vanligt förekommande grupp vilket vi blev lite paffa över. Det är en stark yrkesgrupp med goda socioekonomiska förutsättningar, så det var oroande inför pandemin. Även chefer inom vården påverkas, även om de inte är ute på golvet, säger Ulrik Lidwall.
En annan yrkesgrupp där stressjukdomar ökat är arkitekter, vilket enligt Lidwall kan bero på en ökad byggproduktion.
Lagar påverkar statistiken
2008 skärptes reglerna för sjukförsäkringen. Sjukskrivningarna minskade då fram till 2010 innan det vände igen.
– 2008 ändrades regleringen så att det skulle bli svårare att få sjukförsäkring. Man behövde få ner sjuktalen och många blev nekade sjukpenning. Då minskade antal sjukskrivna i statistiken, säger Kristina Ström Olsson.
Under pandemin minskade även antalet sjukskrivningar men har sedan dess börjat öka igen.
– Verksamheter som hade det svårt fån början drabbades hårt av pandemin, såsom vården. Men sjukskrivningarna minskade, antagligen för att man visste hur viktig verksamheten var för hela samhället, men nu har antalet sjukskrivningar återgått igen, säger Ulrik Lidwall.
Mer arbete – för färre personer
Att ha en känsla av att inte kunna påverka sin arbetssituation verkar, enligt Ström Olsson, vara ett recept för ökad stress.
– Det som ofta triggar negativ stress är att man inte har kontroll. Man kanske har mycket ansvar men inte kontrollen att styra över det, säger Kristina Ström Olsson.
En utveckling med nedskärningar och färre kvar på arbetsplatserna som ska göra mer är en bakomliggande faktor, enligt Ulrik Lidwall. När fler sjukskriver sig har det även en tendens att bli en negativ spiral.
– Sjukskrivningarna ”sprider sig” eftersom det blir större arbetsbelastning på de som är kvar, vilket leder till fler sjukskrivningar, säger Ulrik Lidwall.
Om statistiken
• Tabellen bygger på statistik från Försäkringskassan över antal pågående sjukfall med diagnos F43 per den sista dagen i månaden varje månad från och med år 2005.
• F43 är kod för diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress.
• Ett sjukfall är en period av sammanhängande utbetalningar av sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbetsskadesjukpenning. Alla varianter av sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbetsskadesjukpenning ingår i måttet.
• Pågående sjukfall visar den faktiska ersättningsperioden och denna kan skilja sig åt från när utbetalningen skedde eftersom utbetalningar kan ske i efterhand. Statistiken inkluderar enbart de sjukfall där utbetalningen av ersättning skett inom tre månader efter respektive månadsskifte.
• En individ som har en anställning måste vara sjukskriven i minst 15 dagar för att komma med i denna statistik.
Om enkäten
Hälsorapporten bygger på en nordisk undersökning genomförd av Kantar Sifo på uppdrag av försäkringsbolaget If.
I undersökningen har 4 032 personer i Norden deltagit, mellan 13 och 24 oktober 2022.
Norge (1 016 svarande), Sverige (1 005 svarande), Danmark (1 005 svarande) och Finland (1 006 svarande).
LÄS MER:Komboutbildning förbereder för jobb som barnskötare i Härryda
LÄS MER:300 miljoner avsatta för skapa drägligare skollokaler i Härryda kommun
LÄS MER:Kravet: Ta bort gul skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin
