I slutet av november började funderingarna inom Härryda kommun att gro. Att det finns ett flertal flyktingar från Ukraina inom kommunen, och att det är oklart när kriget tar slut.
Efter att EU aktiverade massflyktsdirektivet fick flyende från Ukraina temporärt skydd i hela EU under ett år, med möjlighet till förlängning i upp till tre år.
Men trots att ukrainare, som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, räknas som bosatta i Sverige enligt skollagen, är rätten till utbildning begränsad. Till exempel har de inte automatiskt rätt till svenska för invandrare, SFI, och kommuner blir inte ersatta med statliga medel.
Och om har man inte språkkunskaper i svenska är det svårare att få jobb, och svårare att komma in i samhället.
– Hur ska vi göra med ukrainarna så de får lära sig svenska? Kommunen får ju ersättningar för ukrainarna för boende och annat. Vi tänkte att vi har ju ändå lite pengar, vi skulle kunna ge dem SFI, och så gick vi och funderade lite på det, berättar Hans Frimanson, som är skolchef i Härryda kommun för vuxenutbildningen.
Ukrainarna var i behov av språkkunskaper – vården anställda
Sedan ledde olika tillfälligheter fram till det nuvarande integrationsprojektet. Hans Frimanson var på ett möte med Arbetsförmedlingen för att prata om introduktionsjobb, och fick då reda på att så kallade massflyktingar kan delta.
– I samma veva fick vi även reda på att man kan ha en studieplan kopplad till introduktionsanställningen. Dagen efter satt jag på ett möte med två av mina kollegor som sa att det är kris med personal inom äldreomsorgen, men även inom funktionsstöd. Och då var det några synapser som kopplade ihop, berättar han.
Den yrkesinriktade utbildningen, som är en kombination av arbete och språkstudier, startade i slutet av februari och i den deltar nu 17 personer som kommit flyendes från Ukraina. Arbetsförmedlingen betalar 80 procent av deras lön, resterande omkostnader för kommunens del gällande studierna täcks av ersättningen från Migrationsverket.
– Vi pratade med de olika enheterna, enheten för nyanlända, bland annat, och vuxenutbildningen också. Vuxenutbildningen kunde skaka fram en SFI-lärare och en vårdlärare.
Majoriteten är inom äldreomsorgen som vårdbiträde
Majoriteten av deltagarna är nu placerade inom äldrevården, och ett par stycken inom funktionsstöd. Varje vecka är det två dagar med vårdsvenska och tre dagar ute på en arbetsplats med handledare.
– De får ju inte läsa SFI, men nu erbjuder vi SFI i kommunen. Jag tror att vi är först i Sverige med detta. Att göra det på det här sättet. Det finns väldigt många utbildningar där man lär sig vårdsvenska. Men ingen som jobbar på det här sättet att de har en anställning i grunden och kopplas till en studieplan, säger Hans Frimanson.
Men det har inte varit helt oproblematisk att dra igång projektet, berättar han.
– Det har varit väldigt mycket praktiska problem för ukrainarna. De måste ha bankkonton, det är inte alla som har det. Det räckte inte med att man har ett konto och ukrainsk bank. De måste vara skatteskrivna i Sverige. Och i och med att de började jobba så var vi tvungna att meddela det till Migrationsverket, och då stryptes deras ersättning, så vi var tvungna att ordna med förskott från kommunen.
Under ett år ska integrationsprojektet pågå. Efteråt är förhoppningen att de som är kvar ska hamna i kommunens egen bemanningspool.
–Det är ett win-win-projekt. Dels så får vi ju mer folk i vården. Dels så är det ju en väldigt snabb integration för de som är med i projektet. Sedan får man inte glömma att personerna är under press. Det är krig i deras hemland, de kan ha släktingar som är kvar, så det finns ju den aspekten som vi måste ta hänsyn till, säger Hans Frimanson.
SFI-läraren: ”Roligt, utmanande och kreativt”
En av lärarna som deltar i projektet är SFI-läraren Anna Wågdahl.
Just att språkkunskaperna i gruppen är varierande har varit en utmaning, både för deltagarna, men också för henne själv, som är van med klasser efter kunskapsnivå.
– Det är väldigt roligt, utmanande och kreativt. Det gäller ju att tänka lite nytt. Och mer individuellt. Och istället för det vanliga grammatiska, behöver vi ge dem ett mer funktionellt språk som de kan använda på arbetsplatsen. Det som jag tror är väldigt motiverande är att det vi gör här får direkt nytta, säger hon.
Regeringen har i dagarna föreslagit att de kommuner som väljer att ge SFI till ukrainare, från och med andra halvan 2023, ska bli ersatta ur en pott på 100 miljoner kronor.
LÄS MER:Teuta vill se till att fler familjehem är teckenspråkiga
LÄS MER:Nu ska luften mätas i Mölnlycke under två månader
LÄS MER:Sverigedemokraterna skickade in sin strategiska plan – vid lunch: “Vi hade grafiska problem”
