Ulrika Modéer från Mölnlycke är mäktigaste svensken i FN

Med New York som bas hon har fått hantera en global pandemi, krig i Europa och en kamp för ökad hållbarhet och utveckling som delvis arbetar i motvind. Och det började i Härryda.
– Min yrkesbana formades väldigt tidigt genom engagemanget som växte i skolan i Härryda, säger Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare i FN när hon möter upp Härryda-Posten på Manhattan.

Csaba Bene Perlenberg

Meritlistan är lika lång som den är imponerande. Hedersdoktor är en av titlarna, före detta statssekreterare en annan. Och numera – mäktigaste svensken i det internationella FN-systemet med FN-skrapan och New York som arbetsplats.

Den formella titeln är assisterande generalsekreterare för FN-organet UNDP, som kan beskrivas som världsorganisationens utvecklingsorgan.

Det krävs en Härrydabo för en sådan karriär.

Sett i backspegeln var uppväxten i Mölnlycke starten för resan mot den absoluta FN-toppen. Engagerade lärare som satte ett starkt fokus på internationella frågor gjorde att FN-engagemanget startade i tidig ålder.

– På FN-dagen den 24 oktober pratade vi väldigt mycket om globala utmaningar och internationell solidaritet. Sen hade våra lärare inrättat ett samarbete med organisationer som jobbade med ursprungsbefolkningen i Amazonas och i Peru. Det fanns en Amazonasförening i Härryda, berättar Ulrika Modéer.

Föreningslivet är viktigt, för det ger en insikt om att saker blir bättre om man gör det tillsammans.

Redan från första klass fick hon och klasskamraterna följa utvecklingen i ett särskilt område i Amazonas.

– Vi lärde oss hur ursprungsfolket hotades av skövling av regnskogen, och hur det här hängde ihop med vår konsumtion. Hur trädgårdsmöbler som vi handlade i Sverige faktiskt kunde vara tillverkade i regnskogen.

Ett minne hon bär med sig än idag är på FN-dagen i årskurs fem då lärare som besökt Amazonas berättade om besöket, bland annat genom att visa diabilder.

– Jag minns att jag tänkte ”det där vill jag jobba med.” Så min yrkesbana formades väldigt tidigt genom det här engagemanget som växte i skolan i Härryda kommun.

Föräldrarna, som fortfarande bor i Mölnlycke, ”hade inte alls den typen av internationellt engagemang”, berättar Modéer. Mamma var bibliotekarie och pappa jobbade på Ericsson.

– Men jag upplevde att det fanns ett väldigt stark intresse för solidaritet och ett starkt föreningsengagemang. Mina föräldrar var väldigt engagerade i idrottsrörelsen och Frisksport i Mölnlycke.

Och kanske var det just där, i föräldrarnas engagemang för det lokala samhället, som grunden till Ulrika Modéers drivkraft lades.

– Föreningslivet är viktigt, för det ger en insikt om att saker blir bättre om man gör det tillsammans.

Ulrika Modéer utanför FN-högkvarteret på en regntung dag i New York.
Ulrika Modéer utanför FN-högkvarteret på en regntung dag i New York. Bild: Csaba Bene Perlenberg

Från Peru till New York – via Mölnlycke och Göteborg

På den tiden saknades det en lokal gymnasieskola i Mölnlycke. Hon hamnade på Hvitfeldtska i Göteborg.

– Då var resan med att följa folket i Amazonas på väg att ta slut. Så jag startade en grupp för de som ville fortsätta. Som en följd av det engagemanget fick jag Olof Palmes minnesfonds första stipendium.

Det möjliggjorde att hon kunde åka till Peru och besöka ursprungsbefolkningen på plats.

– Det var så långt bort att jag kände mig som om jag skulle åka till månen. Det var en helt otrolig resa.

Vägen var utstakad. På universitet blev det först socialantropologi och sedan internationella relationer som följdes av arbete inom civilorganisationer, däribland Caritas och Diakonia men även statliga Sida. Första utlandsstationeringen var i ett FN program efter inbördeskriget i Guatemala och detta följdes av utlandsstationeringar i Bolivia och Mocambique. Statssekreterare för dåvarande vice statsminister och Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin hanns också med.

Bättre att stödja en bonde eller ett kvinnolett företag för att stärka lokalbefolkningen än att inte göra det. Det skapar motståndskraft.

Steget från civilsamhällets passion till statsledningens mer formella styre var inte fullt så stort som man kan tro. Och 2018 kallade FN.

– Det finns mycket mer som förenar än som skiljer mellan civilsamhällets organisationer och statstjänst. FN betonar i sina internationella överenskommelser vikten av att stödja civilsamhället. Vi kan inte klara våra globala utmaningar med mindre än att vi har stater som erkänner civilsamhällets rätt och kraft att hitta lösningar.

Civilsamhällets förankring och trovärdighet möjliggör effektiva lösningar när det är svåra situationer, menar Ulrika Modéer och ger exemplet Afghanistan, som UNDP fortsätter att vara verksamt i.

– I länder dar regimerna inte är erkända regeringar, som i Afghanistan, fokuserar vi vårt samarbete med det afghanska civilsamhället och näringslivet lokalt. Det är bättre att stödja en bonde eller ett kvinnolett företag för att stärka lokalbefolkningen än att inte göra det. Det skapar motståndskraft.

Och, lägger hon till:

– Vi vet med säkerhet att resultat och långsiktig hållbar effekt kräver lokalt ägarskap. Gör det inte det, så kommer det inte finnas en långsiktig förändring.

Ukraina behöver rätt stöd vid rätt tillfälle, menar Ulrika Modéer.
Ukraina behöver rätt stöd vid rätt tillfälle, menar Ulrika Modéer. Bild: Håkan Johansson

Konsten att hjälpa på rätt sätt för Ukraina

Viljan att hjälpa är inte alltid en självklar framgång. Ulrika Modéer tar Ukraina som exempel på en kris där motståndskraften mot det ryska angreppskriget kräver rätt slags insatser – vid rätt tillfälle.

– Det är ett dilemma. I Ukraina vill all god vilja i världen komma in och hjälpa till. Och det civila engagemanget är fantastiskt, men ibland är det bättre att sätta in pengar på ett konto till en erkänd internationell aktör än att posta en låda med gosedjur.

FN har hjälpt den ukrainska staten att samordna bokstavligt talat hundratals nya aktörer inom hjälpområdet.

– Det är fantastiskt, men ibland kan det bli övermäktigt, inte minst under ett krig.

Prövande tider

Att det globala samfundet har prövats hårt de senaste åren är ingen överdrift. Pandemi och krig i Ukraina har även prövat FN.

– När världen fick uppleva pandemin så var det många av oss som jobbar internationellt som tänkte att nu blir det så uppenbart hur världen hänger samman och hur viktigt det är att säkerställa att det finns fungerande sjukvårdssystem runtom i världen som kan hantera den här typen av problem. På många sätt ökades kunskapen, men vi såg också en stor ökning av egenintresse och protektionism.

Just kunskap och data är en nyckelfaktor för att kunna veta vilka utmaningar som kräver uppmärksamhet, och var insatser gör störst nytta. Men kunskap motsvarar inte handling.

– Femtio procent av de globala målen är helt off track jämfört med planerna. Det går till och med bakåt. Fattigdomen ökar, hungern ökar, ojämlikheten ökar. De stora utmaningarna vi har med klimatförändringens konsekvens och förlusten av biologisk mångfald har ökats. Dessutom har vi ett större antal utdragna kriser och konflikter och ökad ofrivillig migration. Det är många, många orosmoln på himmeln just nu.

Det går att förändra, och vi måste förändra, annars blir det bara värre.

Hur behåller man tron på att det går att förändra?

– Det går att förändra, och vi måste förändra, annars blir det bara värre. Vi måste ställa om våra investeringar inom hållbarhet, utbildning, sjukvård, hälsosystem och grundläggande samhällsfunktioner så att människor känner att de har en tilltro till sitt land. Det är viktigt för att möjliggöra människor att stanna kvar i sina hemländer, så att man inte migrerar trots att man kanske inte skulle vilja det.

Inte minst klimatomställningen visar på vikten av politisk handling, säger Modéer.

– Fördelarna med att investera här och nu i omställning är enorma. Det måste vi bli tydligare med. Många gånger kalkylerar man med och vet att det kommer större kostnader längre fram, men politik på alla nivåer är kortsiktigt. Det är viktigt att visa att fördelen med omställningen finns här och nu. Det kan vi se i städer där luftkvaliteten förbättrats och därmed hälsoläget för människor samtidigt som man minskar de klimatpåverkande utsläppen.

Ulrika Modéer på FN-uppdrag i Kenya.
Ulrika Modéer på FN-uppdrag i Kenya. Bild: UNDP

”De senaste 20 åren i Afghanistan är inte förlorade”

Vad är det bästa beslutet du tagit där du känt att det verkligen gett effekt?

Ulrika Modéer tvekar inte och lägger genast fram två exempel. Det ena handlar om Afghanistan.

– Ett exempel är när vi insisterar i de allra svåraste sammanhangen, som när talibanerna tog över Afghanistan. Att vi måste hitta ett sätt att stanna och leverera.

Modéer menar att det spridits en bild av att de insatser som genomförts av det internationella samfundet under 20 år av västerländsk närvaro skulle ha varit förlorade investeringar.

– Det stämmer inte. Under de här senaste 20 åren har flickor och kvinnor fått utbildning och universitetsutbildning. Man har skapat oerhört mycket kompetens i det afghanska samhället både på lokal och nationell nivå.

Rapporterna som FN producerar är ganska torra och tråkiga.

Och trots att många flydde vid talibanernas återkomst och maktövertagande finns den allra största majoriteten av dessa människor kvar i landet.

– Det är ju precis nu när det är som svårast som de verkligen behöver vårat stöd. Det ska ju inte bara vara ett stöd som ger matpaket utan att man verkligen tror att man kan fortsätta att upprätthålla kompetensen och förmågan till självförsörjning och egenmakt, säger hon och lägger till:

– FN var väldigt tydliga med att vi skulle stanna kvar och leverera långsiktigt. Det handlar ju om människors självkänsla i grund och botten. Att verkligen känna att du vill och att det inte lämnar de här människorna som har fått så mycket förhoppningar.

Om Afghanistan är det omedelbara, livsavgörande exemplet lyfter Modéer fram en annan aspekt som hon är stolt över. Det kan verka knastertorrt, men kan visa sig vara nog så avgörande:

– Jag försöker att bidra till att all den här fantastiska kunskapen som finns i FN, all data och statistik, också blir mer begriplig. Och därmed mer användbart. Desinformation är ett växande hot mot demokrati och utveckling.

Ulrika Modéer säger att det inte finns någon annan organisation som har så mycket kunskap som FN. Men:

– Rapporterna som FN producerar är ganska torra och tråkiga, och måste bli mer tillgängliga både för vanliga människor att förstå vad som egentligen händer. Men också för att ge bättre verktyg till regeringar runt om i världen.

Dag Hammarskjöld visar vägen även för Ulrika Modéer.
Dag Hammarskjöld visar vägen även för Ulrika Modéer. Bild: Arkivbild

I Dag Hammarsköljds fotspår

Det är givetvis omöjligt för den högst placerade svensken i FN-systemet att inte bli påmind om Dag Hammarskjöld. Hon beskriver sin relation till mannen, myten och FN-ikonen:

– Dag Hammarskjöld är något av en ikon, och trots att det ligger långt tillbaka i tiden, en väldigt uppskattad generalsekreterare vars legacy beskrivs väldigt mycket i termer av att vara modig.

Att vara envis är en faktor. Men det finns en annan faktor som Ulrika Modéer lyfter fram.

– Att kunna, som Dag Hammarskjöld gjorde, beskriva det vi gör med en poets penna. Han kunde verkligen beröra med sitt ledarskap. Det var ett ledarskap som var djupt rotat i hans egen tro på betydelsen av att vi måste, i en värld som är så här komplicerad, ha en plats där vi kan mötas. Och att FN faktiskt finns till, inte för att föra mänskligheten till himlen, utan att rädda den ifrån helvetet.

FN:s inneboende motsägelsefullhet – kommunikation och samarbete över nationsgränser samtidigt som vissa länder är demokratier, medan andra är blodtörstiga diktaturer, är vardagsmateria för alla de som verkar inom organisationen.

– Ibland hör man frågor om varför den ena eller andra medlemsstaten ska vara med i FN. Vi har haft diskussioner nu till exempel kring det ryska ordförandeskapet i Säkerhetsrådet. Jag förstår mycket väl de frågorna. Det är ju på ett sätt absurt. Men det viktiga med FN är ju just att det är en mötesplats för alla länder, som på något sätt måste förhålla sig till den information och de debatter och de beslut som tas i Generalförsamlingen.

Att debatten pågår, med högt tak, är också till FN:s fördel, menar Ulrika Modéer.

Medier speglar ju ofta det som går i fel riktning eller där vi har stora problem, och sällan de områden där vi ser framgångar.

– Även om Säkerhetsrådet är låst på grund av den konstellation som man beslutade om efter andra världskriget, är ju Generalförsamlingens röst väldigt stark och tydlig att Rysslands anfallsinvasion mot Ryssland är ett otroligt allvarligt brott.

Men hur är det att arbeta med mål som syftar till att öka demokratiseringen och frihetliga värden, samtidigt som man har ledande medlemsländer som agerar som bromsklossar, som agerar stick i stäv mot FN-andan och FN-stadgan. Hur är det där att verka i på daglig basis?

– Det är ju jättespännande förstås att försöka förstå olika länders bevekelsegrunder, inte minst för att vår uppgift är ju att se hur kan vi hitta en ingång i den här diskussionen som gör att vi kan få fler länder med oss och få en rörelse i rätt riktning. Och det är ju viktigt att påminna sig om det, medier speglar ju ofta det som går i fel riktning eller där vi har stora problem, och sällan de områden där vi ser framgångar.

Hon tar ett konkret exempel.

– För ett par veckor sedan bara, och det är intressant för alla som bor i Härryda och älskar Bohuslän, fattade Generalförsamlingen beslut om ett helt nytt och unikt avtal för att skydda djuphaven runt om i världen. De förhandlingarna hade pågått i mellan 15 och 17 år. Många sa att vi aldrig skulle klara av att gå i mål.

Men det lyckades, trots allt.

Och trots långsamma processer kring klimatomställningen, med frånvaro av konkret efterlevnad, är Ulrika Modéer inte nedslagen. Tvärtom.

– Visserligen går det för långsamt men världsledare, näringsliv, människor i våra samhällen inser ju någonstans, även om man har sin vardag framför sig, att gör vi inte det här så kommer vi få en väldigt svår tid framför oss. Vi lämpar ju över de här problemen på våra barn och barnbarn helt enkelt. Så det finns absolut hopp och det är otroligt spännande att försöka hitta ingångar och argument varför man ska agera annorlunda.

Ulrika Modéer går snart in på sitt femte år som assisterande generalsekreterare. Horisonten är satt till nästa sommar.

– Som med alla jobb är det väl dags att byta efter ett tag. Men jag kommer ju att fortsätta jobba med internationella frågor och med hållbarhetsfrågor på olika sätt.

LÄS MER:Rävlandabon Elamin: ”Jag vet hur det är att lida i krig”

LÄS MER:Härryda kommun långt efter i klimatrankingen: ”Tråkigt”

LÄS MER:Kärleken i Mölnlycke kan ha räddat Anastasiias liv: ”Ukraina kommer vinna”