Allt som krävs är en lögn, halvsanning eller, ja, sanning, för att rasera ett liv eller en gymnasietid. Under veckan kunde Härryda-Posten avslöja att ett konto på Instagram uppmanar Hulebäckselever att skicka in anonymt skvaller och overifierade påståenden – för att sedan hänga ut elever med namn och klass rakt ut till sina följare. Kontot är inte stängt och vem som helst kan dela vidare.
Det är en digital form av viskningslek som riskerar skapa stora problem för enskilda ungdomar, som har svårt att värja sig mot att ”alla” delges information som inte hör hemma i den offentliga sfären. Det kvittar om uppgifterna stämmer eller ej – anonymt skvaller kan innebära livsfara om det vill sig riktigt illa.
Skillnaden mellan ett anonymt konto på sociala medier och exempelvis en tidning som Härryda-Posten med utgivningsbevis är milsvid.
Det som inledningsvis kan uppfattas som ett oskyldigt skvallerkonto blir till något helt annat när anklagelser och påståenden om anklagelser om sexuella övergrepp och sexuella förbindelser går hand i hand med namnpubliceringar. Sociala medier är ju som bekant en offentlig arena.
Skillnaden mellan ett anonymt konto på sociala medier och exempelvis en tidning som Härryda-Posten med utgivningsbevis är milsvid. Tidningen arbetar utefter Spelregler för press, radio och TV samt gällande lagstiftning, som i grunden är långtgående enligt Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Följande regler från mediabranschens spelregler hade omöjliggjort liknande uppgifter som sprids på det granskade Instagramkonto:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka enskildas privatliv. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.
10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.
Därtill är följande punkter oerhört viktiga ur ett rättviseperspektiv:
13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material, tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.
14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
17. Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.
Ovanstående regler är inte bara självklara regler för journalister att arbeta efter – det är också rimliga förhållningssätt för allmänheten att agera efter på sociala medier. Här har vi som är aktiva inom publicistiken ett särskilt ansvar att förklara om varför vi jobbar som vi gör.
LÄS MER:Elever på Hulebäck hängs ut på skvallerkonto på Instagram
LÄS MER:Listan: Här är de bästa gymnasieskolorna runt Härryda
