Han håller humöret uppe, eller kanske snarare igång, för det svänger rätt kraftigt. Plötsligt är han väldigt arg över situationen och på ägaren till Hindås Camping, Peter Djuplin, som inte vill ha honom kvar. Svär och gormar, för att stunden senare säga att han egentligen tycker att ägaren är en bra person som låtit honom bo här. I tre och ett halvt år har Hindås camping varit hemadressen. Dessförinnan bodde Loppan i många år på en numera igenbommad camping i Bollebygd. Innan dess Benareby camping, och innan han landade där bodde han i husvagn på en skrot i Partille.
För platsen i Hindås, och husvagnen han bor i nu, som Loppan säger att han fått av campingägaren, betalar Loppan kontant. 5 000 kronor i månaden. Eller ja, betalade. Sedan han fick besked om att han måste ut vägrar han betala.
– Först vill jag ha registreringspapper på husvagnen så att jag kan flytta den, säger Loppan uppfordrande.
Konflikt på campingen
Campingägaren har lovat att hjälpa Loppan att flytta husvagnen, men några papper har inte utbytts och efter ett utdraget bråk är tilliten nere på noll. Loppan klagar högljutt över att ägaren missköter campingen, att tvättstuga och toaletter är sanitära olägenheter. Peter Djupvik säger över telefon att det är Loppan och hans ”svans” som är problemet. Både i form av hundar som går lösa och av objudna gäster. Det är de själva som skitar ner, hävdar han.
– Du har själv sett hur där ser ut. Jag måste renovera och sanera så jag kan ta emot vanliga campinggäster, säger han.
Peter Djuplin tog över 2016 och har initialt hyrt ut stugorna till socialtjänsten och Migrationsverket, för hemlösa och flyktingar. Sist Faktum var på besök hade Loppan just ombetts lämna sin stuga till förmån för en ukrainsk familj som behövde den tillfälligt. Det var då han fick flytta in i husvagnen. Där har han sedan bott kvar.
– Jag orkade inte flytta tillbaka när ukrainarna försvann, säger Loppan.
Enligt Peter Djuplin var det aldrig ett alternativ. Någon stuga vill han inte ha Loppan och Greta i: ”Jag fick totalrenovera efter dem sist.”.
Djuplin säger också att han tvättade campingens toaletter med högtryckstvätt bara dagar innan vårt besök. Det ser vi inga spår av. Ägaren tar det som ett kvitto på att han inte kan ha kvar hyresgäster som Loppan och Greta.
– De har sig själva att skylla.
Hindås camping har förlorat kontraktet med Härryda kommun
Peter Djuplin säger sedan att han egentligen inte har något emot Loppan, de har kommit bra överens förut. Men nu är hans företag på konkursens rand, intäkterna från socialtjänst och Migrationsverk måste ersättas. Han måste få snurr på campingen för att överleva själv. Huset i Kungsbacka är sålt och han bor i en husbil på området. Tonläget skruvas ner efter några samtal, men problemet kvarstår. Loppan och Greta, och en handfull andra åretruntboende på Hindås camping, är i händerna på en ägare som själv är kontrollerad av Kronofogden. Det är en osäker tillvaro, från dag till dag.
Det bekräftas av Malin Johansson, sektorchef för socialtjänsten i Härryda kommun. Avtalet med Hindås camping löpte ut 31 mars 2023 då kommunen inte längre ansåg sig ha behov av att göra placeringar där. Och hur det blir med Hindås camping framöver råder inte bara Peter Djuplins affärer över.
”Vill en kommun avveckla eller inte tillåta en ny camping kan de oftast bestämma det – oavsett om marken ägs av kommunen eller inte”, svarar Malin Johansson via mejl, på frågan om vad som krävs för att få driva camping och hyra ut året-runt-bostäder till hemlösa. Hon bekräftar också att det inte är ett alternativ som socialtjänsten ser en framtid för.
”Året-runt-bostäder för hemlösa i form av campingplatser ses som en alltmer kontroversiell ’lösning’ på bostadsbristen för denna grupp. Ofta drar dessa platser till sig olika problem och kan upplevas som störande av både kommunen och närboende.”
Loppan bor kvar – för stunden
Den 7 juni försattes Peter Djuplins företag Bra Boende, som driver Hindås camping, i konkurs.
I skrivande stund bor Loppan kvar.
Han är luttrad. Tycker efter ett tag att det i i stället ska skrivas om hans granne och hennes son som också fått beskedet att de måste flytta. Men de vill inte vara med i reportaget. Loppan, trots grannsämja och gemenskap, stod ensam i striden.
– Nu börjar jag bli så gammal att det här känns jobbigt. Var ska jag ta vägen nu?
Malin Clausson
Fotnot. Artikeln är en återpublicering från gatutidningen Faktums augustinummer. Faktum har tidigare skrivit om Loppan i flera reportage, bland annat 2021 och 2017.
LÄS MER:Härryda kommun vill riva Davids olagliga hem – mot hans vilja
LÄS MER:Man bor i container – Härryda kommun har sökt hjälp av Kronofogden
LÄS MER:130 mil och nästan fyra miljoner senare – så gick det när Mölnlyckebon cyklade till Paris
