Härryda-Postens reportage om ”Jonas” handlar om en familj vars liv förändrats av sonens skolgång. Föräldrarna upplevde att skola och socialtjänst fokuserade på familjens hemförhållanden snarare än där de menar att problemet låg: i skolan. Det medförde att föräldrarna kände sig misstrodda och skuldbelagda.
Fotnot
Jonas heter egentligen någonting annat.
Idag är Jonas 19 år, och nu vill familjen ha upprättelse. I ett brev till Härryda kommun ställer de tre krav: de vill ha ett erkännande, en ordentlig utredning och ersättning för jurister i framtida process kring att få skadestånd för utebliven skolgång.
– Det känns som att vi blivit utsatta för ett brott, säger Jonas pappa.
Kraven familjen ställer på kommunen
1. Erkänner det omfattande och långvariga systemfel eller korruption samt förskingring av viktiga resurser som har skett i mitt fall, där skolans ansvar i princip har förskjutits till mina föräldrar, socialtjänsten och familjestödsenheten, utan att mina rättigheter som barn och elev har respekterats eller tillgodosetts.
2. Inleder en sanningsenlig utredning om hur detta har kunnat ske, inklusive vilka beslut, dokument och bedömningar som legat till grund för att jag inte fått någon skolgång, elevhälsovård, undervisning eller betyg.
3. Från dagens datum förbinder sig att bekosta mina samtliga omkostnader för all juridisk rådgivning och konsultation, så att jag kan utreda möjligheten till framtida skadeståndsersättning för den uteblivna skolgången och dess konsekvenser.
Härryda kommun svar
Brevet från familjen har besvarats av Päivi Malmsten, sektorchef för utbildning, kultur och fritid, samt socialchefen Fredrik Wallström. De vill inte kommentera det enskilda ärendet i samtal med Härryda-Posten, men i det svar som skickats till familjen hänvisar de till tidigare utredningar från Skolinspektionen och Barn- och elevombudet och att många av de som arbetade när Jonas gick i skolan har slutat sin anställning inom kommunen.
Kommunen bestrider därmed familjens krav. Familjen har i sin tur krävt att få ut alla handlingar kopplade till Jonas skolgång.
Arbete med ”hemmasittare”
Men hur jobbar Härryda kommun med elever som är ”hemmasittare” idag?
För några år sedan fick de ett uppdrag för elever med problematisk skolfrånvaro, ett problem som är ett nationellt dilemma berättar Päivi Malmsten.
– Då fick vi ett tydligt uppdrag från politiken att vi skulle upprätta ett närvaroteam där vi har personal från både utbildning, kultur och fritid samt socialtjänsten för att stötta skolor och elever och föräldrar.
Delar upp fokus
Närvaroteamet jobbar med insatser både i skolan och hemmet för att få tillbaka eleven till skolan.
– Socialtjänsten jobbar med familjen och skolan jobbar med insatser som skolan kan göra för hur man får tillbaka eleven som har varit hemma länge. Man jobbar tillsammans för att hjälpa skolorna, eleverna och föräldrarna, säger Päivi Malmsten och understryker samtidigt att olika anledningar till frånvaro kräver skilda åtgärder.
I årets budget ska Härryda kommun utöka personalstyrkan på socialtjänstens sida för problematisk skolfrånvaro.
– Oftast är det så att det är en större problematik än det som skolan kan lösa själv. Här måste vi samarbeta för att vi ska kunna ge rätt stöd till både familj och elever.
Krav på föräldrar
Jonas familj berättade för Härryda-Posten att de upplevde att skolan och socialtjänsten gick ihop emot familjen. Päivi Malmsten känner inte igen sig i den beskrivningen.
– Tanken är att vi ska hitta åtgärder och stöd som hjälper familjer. Om det är en elev eller ett barn som har svårt att komma till skolan så drabbar det hela familjen. Det är därför vi har med socialtjänsten som kan stötta med de åtgärder som vi kanske inte har i skolan.
Vilka krav ställer ni på föräldrar när deras barn inte klarar av att gå till skolan?
– Vi har skolplikt i det här landet. Föräldrar har ett ansvar för att eleven ska komma till skolan men vi förstår också att det här är svårt och ingenting som föräldrarna önskar, att barnet inte går till skolan. Så enkelt är det inte.
Socialtjänstens arbete
Sektorchef för socialtjänsten, Fredrik Wallstöm, berättar att deras uppdrag är att stötta barnen att orka med sin skolgång och att det sedan är skolans uppdrag att ta ansvar för hur det fungerar i skolan.
– Ett barn finns i ett sammanhang som ofta är familj. Då behöver även föräldrar få stöd i sin föräldraroll att förhålla sig till det här, som jag tror för de flesta är väldigt svårt. Man vill sina barn väl. Det är i det sammanhanget som ett närvaroteam rör sig.
Stöttar socialtjänsten också i kontakt med skolan, om det finns konflikter där?
– Min bild är att alla professionella som finns runt barnet vill det här barnen väl. De vill att de ska få en skolgång, vill ge stöd för att skolgången ska fungera. Sen tror jag att stödet kan se lite olika ut beroende på vilka behov som framträder.
Samverkan mellan olika instanser
Jonas föräldrar berättar att de erbjudits anhörigstöd och ångestbehandling för sonen från Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup). Då dessa planer krockade med insatser från socialtjänsten och skolan tvingades de dock avbryta behandlingen.
Fredrik Wallström menar dock att det finns en systematik upparbetad mellan region och kommun i form av samordnad individuell planering.
– Det är ett vedertaget arbetssätt där varje huvudman tar sitt ansvar.
Misstro från socialtjänsten
Jonas familj berättade för Härryda-Posten att deras upplevelse ofta var att socialtjänsten och skola gick ihop mot familjen, och misstrodde dem i deras föräldraskap.
Fredrik Wallström säger att han vet att det finns en misstro mot offentlig sektor i hela samhället, men att de hela tiden jobbar för att förändra den bilden. Delvis genom att jobba för att göra socialtjänsten mer tillgänglig för dem de finns till för.
– Vi behöver finnas på flera arenor, jobba på ett annat sätt, säger han och fortsätter:
– Vi vill vara med och påverka samhället i en positiv riktning. Så sen är det ju uppenbart då att vi inte alltid lyckas.
Den nya socialtjänstlagen handlar även om förebyggande arbete, hur jobbar ni med det för den här målgruppen?
– Vi har jobbat med en specifik målgrupp, väldigt hög frånvaro, 75 procent och högre. Nu kommer vi börja jobba med betydligt mindre frånvaro. Det ska inte vara 75 procent för att man ska kvalificera sig. Vi vill komma in mycket tidigare.
Utöver det har Härryda kommun infört ett nytt arbetssätt som gör det lättare för familjer som önskar stöd att komma igång, då det inte behöver föregås av en utredning och ett myndighetsbeslut, berättar Fredrik Wallström.
