Läkaren gjorde allmän tjänstgöring, AT, på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och fick svensk läkarlegitimation utfärdad under 2016. Hon har disputerat vid Karolinska institutet och är sedan tidigare utbildad gynekolog i sitt hemland. Läkaren har inte arbetat inom sjukvården sedan 2019 men vill återgå till det så snart som möjligt enligt ansvarsnämndens dokumentation.
Under augusti 2022 anmälde Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, henne till ansvarsnämnden. Grunden till anmälan är att läkaren ska ha varit oskicklig i sin yrkesutövning och att detta fått betydelse för patientsäkerheten. Ansvarsnämnden beslutade med bakgrund av anmälan nyligen att läkaren får prövotid.
Läkaren har bland annat arbetat på två vårdcentraler i Härryda kommun. Enligt ett yttrande från en tidigare chef har hon uppvisat svårigheter i att uttrycka sig på svenska och att förstå kulturell kommunikation i form av till exempel kroppsspråk och tonläge. Av det skälet låg hennes fokus den fösta tiden på kommunikation, men det inkom ändå klagomål från patienter som inte upplevde sig lyssnade på.
Kollegor började även notera att hon saknade den grundläggande medicinska kunskapen som en AT-läkare ska ha samt att hon uppvisade brister i handläggning av patienter och sällan rådfrågade andra.
Nio dokumenterade patientfall
I Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds avgörande nämns nio exempel på hur personen har hanterat patientfall. Samtliga ligger några år bakåt i tiden.
Ett av dem som rör Härryda kommun handlar om att läkaren inte dokumenterat ett besök av en patient med hudförändringar i hårbotten eller skickat iväg en remiss som läkaren lovat att göra. Det skulle även visa sig att bedömningen av hudförändringen var felaktig. Enligt Ivo oroades därmed patienten i onödan och ansvarsnämnden berömmer att läkaren brustit i sin dokumentation och uppföljning av patienten.
Vid ett annat tillfälle skrev läkaren remiss till fel typ av gynekologmottagning och hade missat att skicka en annan till rätt typ av mottagning då hon inte läst det första, tillbakavändande remissvaret. Ivo:s bedömning är att läkaren vid tillfället uppvisade allvarliga briser i sin medicinska kompetens samt agerat på ett sätt om innebar risk för patientsäkerheten. Här menar dock ansvarsnämnden att det inte säkert går att säga att läkaren brutit i sin yrkesutövning eftersom vårdcentralens remissrutiner är okända.
Avled av blodpropp
Under en tid var läkaren aktiv på medicinmottagningen i Mölndal. En patient kom in med andfåddhet, trötthet och eventuell buksmärta. Det visade sig senare handla om en blodpropp och patienten dog senare. Ivo anser bland annat att: ”[...] patienten är oskickligt handlagd av XX då det det saknas uppgift om hjärtfrekvens i status och då EKG inte är taget. [...]” Ansvarsnämnden konstaterar att: ”XX har allvarligt brustit i omhändertagandet av patienten som utsatts för en allvarlig vårdskada.”
Enligt läkaren själv motsätter hon sig hur hennes yrkesutövning beskrivs av Ivo:s anmälan. Hon refererar bland annat till sitt CV och att hon under sin tid i Härryda kommun arbetat med de kommunikativa svårigheterna genom handledning och konsultationskurs – dock utan att ha fått tillräckligt stöd. Hon hänvisar även till bristande rutiner internt för remisshantering, hög arbetsbelastning, påtaglig stress i arbetet samt bristfällande handledning då de tillfällena ofta ställdes in med kort varsel.
Ivo:s samlade bedömning är snarare att hon inte ser sitt eget agerande som den största orsaken till bristerna och att hon bland annat hävdar att hon inte haft tillräckliga kunskaper om hur läkare arbetar i Sverige. Även om det sista delvis kan vara en förklarande faktor konstaterar Ivo att läkaren också i flera fall helt enkelt har slarvat.
Det här är prövotid
- Enligt patientsäkerhetslagen ska treårig prövotid beslutas för den som har legitimation att utföra yrke inom hälso- och sjukvården om denne har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och att det kan befaras få betydelse för patientsäkerheten.
- Den som får prövotid utfärdad ska också få en prövotidsplan som hen ska följa.
- När ansvarsnämnden beslutat om prövotid ska berörda myndigheter inom samtliga stater tillhörande det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt Schweiz informeras.
- Prövotid är ett ingripande innan läkarlegitimation återkallas. Legitimationen kan återkallas av olika skäl. Bland annat om: läkaren har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke eller utanför yrkesutövningen gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som påverkar förtroendet för personen. Om Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, väl har återkallat en legitimation gäller beslutet tills vidare. Yrkesutövaren kan dock ansöka om ny legitimation hos HSAN om och när de förhållanden som ledde till återkallelsen inte är aktuella längre.
- Under 2022 utfärdades 38 stycken prövotider och 43 legitimationer återkallades.
- Sedan 2018 har antalet inkallade läkarlegitimationer ökat.
- Systemet med prövotid följt av indragna legitimationer (om prövotidsplanen inte följs) har funnits sedan 2011 då den nya patientsäkerhetslagen började gälla.
Källa: Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Vårdförbundet och Läkartidningen.
LÄS MER:Så backade Nytida om Hjorten på tre veckor
LÄS MER:16-årige Victor Oscarsson tävlar i folkrace: ”Jättekul”
LÄS MER:Mölnlyckebon är SR:s nya kanalchef – då kom sparkravet
