Hösten 2023 presenterade alliansen i Härryda en ny resursskola i sin budget. Två år senare slog portarna till Mosslyckeskolan i Landvetter upp. Nu har snart första läsåret passerat.
Nu ifrågasätter allt fler föräldrar resursskolan; Thereses son blev avstängd efter bara en månad, Annelie saknar transparens kring vad som händer på skolan och Malin vågar inte lämna sin son där. Mammorna berättar om oro kring hög personalomsättning, brist på information och återkommande, snabba förändringar. Minst sex i personalen har slutat sedan skolan öppnade.
Kritiken väcker en fråga: Öppnade skolan för snabbt?
– Absolut. Den startade alldeles för snabbt, säger en lärare som jobbat på skolan.
Möblerade klassrummen
Sex dagar innan resursskolan öppnade samlades arbetslaget för första gången. En stor del av tiden gick åt till att möblera, berättar en av lärarna som nu valt att sluta på skolan.
– Ett av klassrummen var ett kök fullt med störande grejer. Vi la mycket tid på att fixa fram en sal som var okej. Vi gick till en annan del av huset och hämtade bänkar.
En annan lärare berättar att uppstarten väckte frågor:
– Man kan förstå att det är mycket mitt i en uppstart. Men då tänker jag att man måste fråga sig: ”Vad är det för elever man ska ta emot med så kort varsel?”
Hen menar att personalen hade behövt betydligt mer tid att prata ihop sig.
– Det kändes som att det var väldigt rörigt, vilket inte är bra för elever med NPF. Man behöver intryckssanera och personalen behöver hitta gemensamma förhållningssätt. Det fanns inget schema och personal saknades fortfarande.
Rörig rekrytering
Lärarna som Härryda-Posten pratat med ifrågasätter rekryteringen till resursskolan. Vissa hade uppsägningstid och kunde börja först senare under hösten. Redan från start handlade det mycket om vikarier och att täcka upp för varandra.
– Det var mycket pressat.
Två lärare anställdes samtidigt som de fortfarande gick sista terminen på lärarutbildningen. I oktober försvann de i fem veckor för praktik på en annan skola.
– Då hade vi plötsligt inga idrottslärare.
Tanken var att de skulle komma in fullt ut efter examen i januari. I stället valde de att avsluta sina anställningar.
Pedagogiken mindre viktig
Delar av elevhälsan hade börjat planera resursskolan redan under våren, bland annat genom kontakt med föräldrar.
– De kände eleverna väl och hade lovat föräldrarna vissa saker: att barnet skulle få det här stödet eller kunna göra det här. Men det var svårt att leva upp till med de förutsättningar vi hade, säger en lärare.
– Det kändes inte som att någon lärare var med i det arbetet. Den pedagogiska diskussionen hamnade långt ner på agendan, säger en annan.
Saknades scheman
Trots problemen fanns ambitionen, berättar en av lärarna.
– Vi försökte men det var inte så lätt när barnen slutade klockan tre. Mellan tre och halv fem skulle vi göra schemat för nästa dag och veta exakt vilka lärare som var tillgängliga.
– Det fanns inget schema, säger en annan.
Härryda-Posten har tagit del av de tillbud som inkommit under de första sex månaderna på resursskolan. Två av dem berör arbetsmiljön.
I ett av tillbuden beskriver en lärare psykisk press av att inte hinna planera för elever med olika svårigheter, och av att tvingas undervisa i ett ämne där läraren saknat behörighet. Det andra rör en konflikt inom personalgruppen.
15 tillbud om våld
Övriga 15 tillbud handlar om situationer där elever varit utåtagerande på olika sätt, exempelvis slagit eller sparkat personal.
En av de lärare som valt att sluta berättar att elevers utåtagerande skapade en extra stor otrygghet då skolledningen inte alltid fanns på plats.
– Jag upplevde inte att det fanns så mycket stöd, som att det ansågs ingå i jobbet. Jag kände mig inte trygg.
Bristfälligt ledarskap
Den psykosociala arbetsmiljön är det som lärarna lyfter mest.
– Jag upplevde att chefen hade ett väldigt tillbakalutat ledarskap, vilket var stressande, säger en av dem.
Hen beskriver ett informellt och outtalat ledarskap från annan personal, vilket gjorde att det blev otydligt, oförutsägbart och otryggt för både elever och personal.
– Min känsla var att rektorn inte vågade eller ville ta i det. Det var det största arbetsmiljöproblemet.
Läraren menar att när så många slutat på mindre än ett läsår måste man som ledare vara mer självkritisk och ifrågasätta vad som inte fungerar på organisationsnivå.
Färre barn
Härryda-Posten besöker rektorn Helena Fri på resursskolan. Hon visar runt i lokalerna, som tidigare varit en förskola, och berättar om hur de arbetar.
Enligt Helena Fri har det första läsåret gått fort. Hon medger att vissa delar inte varit i ordning men att det inte är något som påverkat lektionerna eller mötet med eleverna.
– Vi behöver kanske fokusera mer på våra möten på eftermiddagarna så att de blir mer strukturerade. Det andra kan vi utveckla efterhand.
Upplever du att uppstarten gick för fort?
– Hade du frågat mig i augusti hade jag sagt: ”Vi är redo”. Då tyckte vi att vi hade allt på plats, men det är ju en ny verksamhet.
Hon påpekar att personal med olika erfarenheter ska hitta formerna tillsammans, och att barnen har skilda behov. Och att den personalomsättning som följt verksamheten varit en utmaning.
– Men mer tid, nej. Vi kanske skulle tagit 15 barn istället för 20. Det betyder dock inte att vi inte tagit hand om de barn vi har.
Personalomsättning
Enligt Helena Fri fick lärarna i uppstarten stor frihet att själva forma arbetssättet. Möblerna, säger hon, fanns på plats redan innan lärarna kom.
– Det kan säkert vara någons upplevelse att det inte var så. Men det var inte jag som rektor som sa att vi skulle möblera, säger hon.
När två lärare mitt i terminen lämnade för praktik hade hon samtidigt anställt en extra person under hösten för att täcka upp, berättar rektorn.
– När jag tackade ja till detta kände jag att det blir väldigt bra. Men nu när jag vet att de inte blev kvar, nästa gång kommer jag tänka ett varv till.
Arbetsmiljön ”kan bli bättre”
När Helena Fri får frågan om olika tillbud berättar hon att frågan nyligen varit uppe på bordet. Personalen har gått igenom handlingsplanen efter en utbildning som de deltog i i början av januari. Syftet var att skapa en gemensam syn på hur man ska arbeta med barn som hamnar i affekt.
Rektorn vill dock inte kännas vid att arbetsmiljön skulle ha varit otrygg och säger att skolan haft rutiner även före utbildningen under vårterminen.
– Jag tycker att vi som skola verkligen har mött upp personalen där de har befunnit sig och försökt hjälpa dem att få verktyg till att kunna hantera barnen.
Upplever du att lärarna har den arbetsmiljö som de behöver?
– Jag tycker inte arbetsmiljön är dålig, men den kan bli bättre.
Den kritik som inkommit om obefintliga scheman och brist på återhämtning avfärdar hon.
– Det är klart att skolan har ett schema, annars blir det jättesvårt. Rast har man också. Däremot har man också behövt ta ut sin rast. Jag kan inte springa och säga till alla att ta sin rast.
Hon understryker att ingen har kommit till henne och bett om hjälp för att hinna ta sin rast, och att hon ofta erbjuder sig att hjälpa till.
Rektorn: ”Behöver vara här”
När hon ser tillbaka medger rektorn att hon kanske hade behövt vara mer på Mosslyckeskolan. Helena Fri menar att ett nytt arbetslag behöver ett tydligt ledarskap, och att hon under hösten inte alltid varit på plats.
– Jag har haft ansvar för två skolor och haft en biträdande rektor. Den här verksamheten hade behövt en ledare på plats.
Helena Fri tror att det blivit lugnare och att verksamheten kommit längre om hon varit på plats 100 procent.
Hon medger också att man gick in i uppstarten med för höga ambitioner.
– Vi borde nog inte slagit oss för bröstet och sagt: ”Nu löser vi allt”. Vi har höga ambitioner, men vi har inget trollspö. Elevernas diagnoser behöver bemötas och vi vill stå vid deras sida och stå kvar där. Vi vill anpassa bort så många misslyckanden vi kan.
Facket avböjer kommentar
Härryda-Posten söker fackförbundet Sveriges Lärare i Härryda, som avböjer att kommentera saken.
– Det pågår ett utvecklingsarbete där som vi känner oss trygga med, säger ordföranden Anna Carlsson.
