Sven Karlsson (M) har varit Härrydas ledande skolpolitiker i snart nio månader. Sedan årsskiftet ingår utbildningsfrågorna i nya nämnden för utbildning, kultur och fritid och Karlsson är dess ordförande. Till vardags är han konsult men ägnar en del av sin tid åt att vara icke heltidsarvoderad förtroendevald med ansvar för, bland annat, grundskolorna i Härryda.
Trots den relativt korta tiden vid rodret har Sven Karlsson redan flera förslag för att införa förändringar i utbildningsutbudet för elever med särskilda behov, vilka han presenterade på debattplats i Härryda-Posten i förra veckan. Debattartikeln var dels en hälsning till de drygt 6 000 elever samt skolans personal som inledde läsåret i onsdags, dels ett politiskt utspel med vad han beskriver som en utsträckt hand till oppositionsblocken i det rödgröna samarbetet och Sverigedemokraterna.
Kärnan i Sven Karlssons utspel i debattartikeln är att skolan inte alltid lyckas med att ta ansvar för de elever som har särskilda behov:
”Några skolor presterar långt under vad de borde kunna göra. Vi ser också ett ökande problem med barn som inte vill gå till skolan därför att miljön känns främmande, otrygg eller oinspirerande”, skriver Karlsson.
Därför föreslår han en skyndsam utredning för om hur en så kallad resursskola ska kunna införas i Härryda kommun, som Skolverket beskriver som ”en skola som begränsar sitt mottagande till elever som behöver särskilt stöd”. Karlsson tänker inte trycka på att skolan ska vara privat, utifrån ideologiska värderingar.
– Som moderat är jag bara intresserad av resultaten av en skola. Så ur den aspekten är det inte väsentligt. Jag har beaktat de politiska realiteterna i kommunen, så då pratar vi nog om en kommunal skola, svarar Karlsson på frågan om han ser på driftsfrågan.
Karlsson (M): ”Välvilja har gjort barn till redskap”
Ett hundratal andra svenska kommuner har i dag en resursskola, men inte Härryda.
– Första steget är ju att det här är ett redskap som vi i Härryda inte har. Låt oss då titta på det och se om det kan vara ett bra redskap.
Sven Karlsson menar att skolbyten med inslag av vikarier, schemaändringar och andra rörliga bitar gör att elever med särskilda behov skulle vara betjänta av att få hjälp i en särskild verksamhet, istället för att gå i vanliga klasser.
– Det finns barn i vår verksamhet idag som kan ha en person öronmärkt därför att vi tvunget ska ha dem i miljöer som inte är lämpade för dem. Så det är klart att det finns också en ekonomisk matematik om resursskolan är ett bra koncept. Men det är inte av ekonomiska orsaker som jag lägger fram den här idén, säger han.
Anser du att svensk skola har gjort de här barnen en otjänst med den goda avsikten att inkludera dem, men där det inte blir bra för barn med särskilda behov och inte heller övriga klasskamrater?
– I vår välvilja att ingen ska känna sig utanför så gör man ju ett antal barn utan särskilda behov till redskap, för att kunna inkludera barn som egentligen skulle behövt en helt annan miljö. Alla blir förlorare då. Vi har haft en inkluderingsstrategi som gör att alla elever till varje pris ska vara i samma klass, vara i samma sammanhang och det bara skulle vara en fråga om stöd från skolan. Men så enkelt är det inte.
Vill se fler särskilda undervisningsgrupper
Karlsson säger att det finns redskap och verktyg i skollagen som Härryda kommun idag inte använder sig av. Förutom en resursskola handlar det om att använda sig av fler särskilda undervisningsgrupper samt att rekrytera fler.
– När det gäller resursskolan så har vi inte det verktyget idag. Om jag då betraktar bilden att vi har 20-30 barn som överhuvudtaget inte går till skolan, att vi har köer till våra särskilda undervisningsgrupper, då tycker jag att vi ska titta på en sådan lösning.
Gällande särskild undervisningsgrupp. Ser du större grupper eller fler grupper som lösningen?
– Jag bedömer så att vi behöver ha fler grupper med anledning av att det är kö.
Attraktiv arbetsgivare kan locka fler speciallärare
Sven Karlsson vill även att det ska anställas fler speciallärare och vill därför ”få klarhet i hur fler speciallärare kan anställas.” Förra året bedömde Lärarnas riksförbund i en rapport att det saknas drygt 5 000 specialpedagoger i Sverige. Att det råder huggsexa om kompetensen vill Sven Karlsson ta sig an genom att vara en attraktiv arbetsgivare.
– Om vi som kommun visar att det här är viktigt för oss, då blir vi också attraktiva som arbetsgivare. Vi ska ha ett bra tänk på vad som är lärarnas uppgifter.
I grunden handlar det, enligt Sven Karlsson, även om att underlätta för befintlig personal.
– Vi kan inte säga att en lärare kan hantera alla elever, att det bara skulle vara en fråga om stöd. Så funkar det inte, inom någon profession.
Karlsson ser hoppfullt på möjligheterna att rekrytera fler speciallärare och nämner de grupp som arbetar med så kallade hemmasittare, det kommunala närvaroteamet som Härryda-Posten tidigare skrivit om.
– Där var inte rekryteringen så svår som man kanske trodde. Det var spjutspets. Man fick arbeta lite friare. Man fick påverka sin arbetssituation på ett annat sätt.
Socialdemokraterna stänger inte dörren för Karlssons förslag men kräver handling
Sven Karlsson sträcker ut handen till övriga partier i nämnden och kommunfullmäktige. Socialdemokraten Kristin Arplöw, gruppledare i utbildningsnämnden, stänger inte dörren för Karlssons förslag.
– Det är intressant att Sven Karlsson nämner de saker vi identifierat tidigare, säger hon och menar att den rödgröna budgeten hade flera satsningar på skolan i sin budget som alliansen och Sverigedemokraterna röstade ner. Hon nämner att elevpengen i Härryda kommun är ”betydligt lägre” än andra kommuner.
– Det får så klart konsekvenser för hur hårt arbetande personal kan genomföra sitt uppdrag. Att ge en bra kvalitet i skolan måste få kosta pengar även i Härryda kommun.
Hon menar även att det finns andra utmaningar som Härryda kommun behöver ta sig an.
– Utöver det som Sven Karlsson nämner behöver skolan ha fler behöriga lärare, skolkuratorer, skolpsykologer, elevassistenter, specialpedagoger och speciallärare. Det är verksamheten själv som vet vad den bäst behöver, men vi ser att mer resurser i form av ökad elevpeng ger bättre förutsättningar att kunna göra det som behövs för att få elever att känna sig trygga, förklaring när det behövs, samarbete mellan skola och föräldrar.
Kristin Arplöw menar även att den så kallade socioekonomiska nyckeln måste ändras i Härryda.
– Alliansen har styrt kommunen och varit ansvariga för skolans verksamhet i flera år. Alliansens politiker röstade ned våra förslag i juni. När vi lyfter våra förslag på nämndmötena i höst är det upp till Sven Karlsson att visa att han i handling menar det han säger i sitt debattinlägg i Härryda-Posten.
Härryda-Posten har sökt Sverigedemokraterna som meddelar att partiet kommenterar förslagen vid ett senare tillfälle.
LÄS MER:Återväxten hotad för Landvetter bouleklubb: ”Tråkigt”
